1 september presenterade Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin är tänkt att fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området under tio års tid. Forte är en av de 26 myndigheter som har arbetat med att ta fram strategin i samverkan med regioner, kommuner och andra aktörer.

Sverige har generellt sett god hälsa i befolkningen men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Depression och ångest är folksjukdomar med stor sjukdomsbörda och allt fler söker vård på grund av psykiatriska tillstånd. Det finns fortsatta ojämlikheter i psykisk hälsa, kopplat till socioekonomi, kön och könsidentitet.

Långsiktig samordning och samverkan

För att prioritera psykisk hälsa och peka ut en gemensam riktning har en ny nationell strategi tagits fram för att skapa långsiktighet i arbetet och bättre förutsättningar för samordning och samverkan. Strategin är bredare än tidigare satsningar inom området då den tar ett tvärsektoriellt helhetsgrepp. Den integrerar även ett större hälsofrämjande och förebyggande perspektiv.

Strategin ska bidra till en förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen, färre liv förlorade i suicid, en minskad ojämlikhet i psykisk ohälsa och minskade negativa konsekvenser på grund av psykiatriska tillstånd. Sju delmål med tillhörande insatsområden och prioriteringar ska vägleda arbetet för olika aktörer:

  1. Psykisk hälsa ses som en resurs för individen och samhället
  2. Ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet
  3. Ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa
  4. Ett inkluderande samhälle med delaktiga invånare
  5. Vård och omsorg som möter individens behov
  6. Stärkt suicidpreventivt arbete
  7. Stärkt kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention

Forskning är en nyckel

Forskning och mer kunskap behövs inom strategins samtliga delmål, och i detta arbete har Forte och andra forskningsfinansiärer en viktig roll.

– Forte har bidragit till arbetet med strategin sedan start och vi har framför allt fokuserat på delmål 7 som rör stärkt kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Vi har bland annat lyft saker som behovet av stärkt samspel mellan policy, praktik och forskning och vikten av att strategin tar avstamp i befintliga ramverk och mål, säger Frida Alicedotter-Bartonek, som lett arbetet med Fortes inspel till strategin.

Utöver arbetet med den nationella strategin som påbörjades 2019, gav regeringen år 2020 Forte i uppdrag starta och driva ett tioårigt forskningsprogram om psykisk hälsa. Programmet är en del i den svenska regeringens satsning på att främja psykiskt välbefinnande, samt förebygga och behandla psykisk ohälsa genom forskning och innovation. I uppdraget ingår att ta fram en strategisk forskningsagenda som består av mål och strategier för genomförandet, samt prioriterade forskningsområden.

– Att alla vi som arbetar med dessa oerhört viktiga samhällsfrågor får en ny gemensam nationell strategi att utgå ifrån är förstås väldigt värdefullt, säger Lidija Kolouh, programansvarig för Fortes nationella program om psykisk hälsa. Det är ingen slump att den nationella strategin och vår forskningsagenda arbetar med samma vision – vi måste samarbeta och arbeta tillsammans för att göra skillnad och uppnå en god, jämlik och jämställd psykisk hälsa i hela befolkningen.